Jag vet inte vad det är med mig. Jag trivs ju här! Förra terminen älskade jag det här stället. Nu vill jag bara åka hem. Jag vill hem. Hem, hem, hem. Och det kan jag inte. Jag kan inte åka hem på åtminstone några veckor. Och det gör så ont. Det måste ju vara det att det knappt är några här som gör att det känns så fel. Och att det är söndag. Jag skulle ha kommit idag istället. Det var en dum idé att komma tidigare, men jag trodde att jag skulle vilja tillbaka. Nu sitter jag här och vill bara hem. 

Nu ska jag slänga på mig kläder och lite smink, äta frukost och sedan gå ut. Jag måste komma igång med promenader igen. Under julen gjorde jag i stort sett ingenting. Vissa dagar var jag knappt utanför dörren, än mindre gick promenader. Och inga mer pizzor!

Vi hörs lite senare när jag förhoppningsvis är på bättre humör.

C