Hej! Det är helt sjukt att dagarna faktiskt går. Jag gör ingenting annat än pratar med Martin, hela dagarna. Jag överdriver verkligen inte. Skype har funkat utmärkt de senaste dagarna så då kan vi prata hela tiden, hehe. Nu är det inte lång tid kvar innan jag åker ner igen! :D Jag längtar extreeeeeemt mycket! Jag ska pussa sönder min älskling.

Idag tänkte jag fixa mina naglar. De har verkligen sett förjävliga ut de senaste veckorna. Jag borde börja ta kosttillskott för sånt igen känner jag. Men nu ska jag fila och måla hade jag tänkt. Jag kan aldrig sitta stilla i den kvarten som det tar för naglarna att torka dock. Jag gör alltid samma misstag! Och så blir jag så arg på mig själv för när jag lägger ner tid på naglarna så vill jag ju att det ska bli bra. Haha, vilket i-landsproblem.

Imorgon tänkte jag åka till Farsta Centrum och köpa lite grejer jag behöver inför Ljungskile. Någon som vill hänga på? För alla har väl tid att åka och shoppa en måndag? ;)

PUSS! ♥

 

♥

Kärlek. Har man inte alltid hört att när man inte letar efter den så hittar man den? När jag åkte ner till Ljungskile i början av januari så kan jag med säkerhet säga att jag verkligen inte letade. Jag åkte ner för att hälsa på bästis och lägga ett lock på året jag hade där. Istället blev allt upp och ner. Jag träffade Martin. Jag blev så förvirrad och när jag kom hem var jag inte nöjd här längre. Jag försökte övertyga mig själv om att det bara hade varit en engångsgrej, inget mer. Men det gick inte. Nu är jag så kär så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Vi bestämde när jag var där förra veckan att jag skulle komma ner på fredag nästa vecka, men de planerna har ändrats. Jag åker ner på tisdag efter mina läkarbesök. Jag har aldrig längtat så mycket efter något i hela mitt liv. Allt känns helt sjukt! Och så fantastiskt bra! Jag fattar det inte.. Så, nog med nykärt babbel, haha.

Tiden går ju så otroligt långtsamt när man längtar. Jag hade därför sett fram emot barnkalas idag, men det blev inställt. Baaaah! Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra för att få tiden att gå. Jag pratar med min sötis nästan hela dagarna, men det får inte tiden att gå snabbare. Snarare tvärtom. Man längtar ännu mer och blir nästan galen av att inte kunna ses. Men jag hade inte kunnat ta mig igenom dagarna utan det heller ♥

PUSS! 

Hej på er! Vad hände igår?? Det var betydligt fler som besökte min lilla blogg än vad det brukar. Trevligt trevligt! 

Igår gjorde jag inte särskilt mycket alls på dagen. Mamma och Anton var också hemma men jag satt mest på rummet och försökte få tiden att gå. Det gick inte så bra, haha. Jag pratade med min sötnöt flera gånger under dagen och kvällen och vid nio kom Pillan. Vi satt och drack te och pratade i två timmar. Mys! Sen avslutade jag kvällen med att prata med Martin ännu en gång. Jag har sån fruktansvärd tur som har hittat honom ♥

Morgonen idag började precis som alla andra dagar den senaste veckan med ett samtal från Martin, hihi. Måste säga godmorgon ju, hehe. Sen försökte vi snacka via skype men jag blev bara irriterad på att det hackade så mycket så det slutade med att jag ringde från hemtelefonen istället, hehe. Så jag har pratat med honom i stort sett hela förmiddagen. Senare idag ska jag träffa Doddo och ännu lite senare, ikväll snarare, ska jag och Pillan ha myskväll hos henne. Laga mat, snacka massa skit och titta på film. Myyys! Bra dag helt enkelt!

Puss! :)

Jag trodde att det värsta var över. Det kunde knappast kastas fler dödsfall åt mitt håll. I min famn. Men det kunde det. Min handbollstränare Stig-Åke, Stickan, som jag hade till och från i 7 år har lämnat jorden. Det var han som fick mig att älska handboll. Fokuset låg alltid på att det skulle vara roligt, till skillnad från så många andra tränare som bara fokuserade på att vinna trots att vi bara var 10 år. Han blev 86 år och var pigg in i det sista tills för några veckor sedan. Han gick bort måndagen den 4 februari, men i och med att jag åkte till Ljungskile ville inte mamma säga något till mig. Idag var dödsannonsen i lokaltidningen och mamma bestämde sig för att det var dags att berätta. Jag förstår att hon inte ville göra mig ledsen när jag skulle till Ljungskile men det känns så dumt att det har gått två veckor utan att jag har vetat. Hon sa ingenting, hon bara höll fram annonsen. När jag kopplade vad det handlade om var det enda jag kunde få fram "jag orkar inte mer". Sen grät jag hur länge som helst. Jag har så många fina minnen av Stickan. När jag var liten kallade jag honom för min extramorfar. Jag fattar inte att både min riktiga morfar och den mannen jag såg som extramorfar har försvunnit inom loppet av 8 dagar. Det är tungt. Nu skulle jag helst av allt bara vilja fly till Martin. Utan vetskapen om att han sitter 50 mil bort och väntar på att jag ska komma skulle jag ha legat på golvet i en pöl av mina egna tårar. 

Nu ska jag låta tårarna söva mig. Jag hoppas att sömnen kommer till mig inatt, för jag behöver den. 

C

Hejsvejs! Det har varit en riktigt lugn måndag. Inget jobb idag vilket dock var rätt välkommet. Jag behövde ringa på en telefontid som bara var mellan 11 och 12 och det hade jag inte kunnat göra om jag hade jobbat. 

Igår träffade jag Jocke! Vi gick först och fikade på ett café i närheten av där han bor men det var så mycket folk där så vi satt inte kvar där så länge utan gick hem till honom istället. Eftermiddagen spenderade jag i deras soffa spelandes Quizkampen med Martin, Jocke och gudmor, haha. Jag heter Carrobarroboll där, lägg till mig! Jag blev t o m bjuden på middag, en väldigt god fiskgryta och frukt och maränger till efterrätt. Det var extremt mysigt! Jag pratade med Martin nästan hela vägen hem, jag saknar honom så jag går sönder ♥

Idag har jag som sagt tagit det lugnt. Anton har varit sjuk i helgen så han var hemma med mig idag. Vi har spelat lite spel men inte så mycket mer. Vid två, när Simon hade kommit hem, gick jag hem till Mirre för lite catching up. Eller lite och lite, rätt mycket. Det var jättemysigt att bara sitta och prata om allt. Min fina! ♥

Kvällen tänker jag spendera på lugnast möjliga sätt. Jag sover inte så bra nu, jag saknar Martins armar, så jag är konstant trött. Men men, jag överlever. 

PUSS! 

 

Hej. Hur mycket kan man sakna en människa egentligen? Jag hade ingen aning om att det var möjligt att sakna en människa med så mycket intensitet som jag saknar Martin. Vi har pratat i telefonen 3 gånger idag, och när han sa att han hade vaknat flera gånger under natten och vänt sig om men upptäckt att jag inte var där började jag nästan grina igen. Igårkväll när lampan var släckt och jag försökte sova rann tårarna i flera timmar. När jag väl somnade sov jag oroligt och vaknade precis som han och sökte med armarna efter honom. Ingenting där. Aaaaaaahhhhh! Det är 1 vecka och 5 dagar kvar tills vi ses igen, men det känns som 20 år. Till min stora glädje bokade han dock tågbiljett upp hit i mars! Mor och far ska till Prag på en weekend så jag måste vara hemma och passa Anton. Då passar han på att komma upp hit, men han stannar till måndagen (då han även fyller år!) så mamma och pappa får träffa honom. It's going to be awesome! 

Mycket tjat om Martin här, hehe. Om jag ska vara ärlig tänker jag inte på så mycket annat. Imorgon har jag förhoppningsvis mer att skriva om, jag ska träffa Jocke! 

PUSS! ♥

Nämen hej. Hade nästan glömt att jag hade en blogg! Nu är jag i alla fall hemma igen. De här 11 dagarna jag har varit i Ljungskile har varit en känslomässig berg- ochdalbana. Jag var väldigt förvirrad de första dagarna men sen vändes allt upp och ner. Min morfar, som jag i och för sig inte har träffat på många år, gick bort. I tisdags fick jag reda på att han var väldigt sjuk och inte hade lång tid kvar. Jag grinade i omgångar hela dagen. I onsdags kl 1 på morgonen gick han bort. Hela onsdagen gick som i ett töcken av tårar, kramar och extrem tacksamhet för de underbara människor jag har i mitt liv. Om det här har lärt mig något så är det att man inte har så mycket tid som man tror. Ta tillvara på tiden. Var inte rädd för att känna. Helt plötsligt är det för sent.

Det känns lite fel att vända på det här så tidigt. Men att min morfar dog gjorde att mina murar som jag så omsorgsfullt byggt upp efter att ha blivit sårad flera gånger raserades. Varför skulle jag sitta där och vara rädd för att känna när en man som så tydligt tyckte om mig höll om mig? Skulle jag slösa bort chansen? Varför då? För att jag var så fruktansvärt rädd för att bli sårad? Det är ingen legitim anledning. När morfar dog släppte rädslan och jag blev överväldigad. Allt föll på plats. Nu är jag tillsammans med världens finaste Martin ♥

Jag åkte alltså hem idag. Jag kan inte ens beskriva hur det kändes att åka ifrån honom. Tårarna rann i en halvtimme. Som tur var åkte jag hem tillsammans med Jocke så vi satt i bistrovagnen hela resan och snackade. Annars hade jag garanterat varit ännu mer deprimerad. Jag ska dock åka ner nästnästa helg igen och förhoppningsvis kommer han upp till Sthlm om en månad. Jag längtar så att jag nästan går sönder! Det går inte att beskriva i ord hur mycket jag saknar honom nu. Det är helt galet.

Nu ska jag lägga mig och titta på film. Jag har absolut inget som helst hopp om att somna i en alldeles för stor och kall säng, men film kan man ju alltid titta på. Eller inte. Vissa har svårt för att titta på film, haha.

Puss ♥

Godmorgon! Dagen är äntligen här! Jag åker till Ljungskile idag och stannar förmodligen en vecka. Som jag har längtat! Jag kommer inte blogga under veckan men förmodligen facebooka, så det är där ni hittar mig. Vi hörs om en vecka, eller två ;)

PUSS! ♥

Hej! Jag har haft en övermysig dag. Hos Anna & Patrick var det sjukstuga. Stackars Erik hade fortfarande feber. Men de gick runt och sa "Carolina, kom!" hela tiden och tog mig i handen. Mitt hjärta smälter! Jag var där i några timmar och sen mötte jag upp Pillan för en kort promenad och sedan kaffe. Mys! 

Jag blev dock extremt överraskad. Anna hade köpt presenter till mig! Fråga mig inte varför, för jag har ingen aning. Jag blev så glad så att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag fick ett ansiktsvatten från Lush som jag har velat ha, ett body butter från Korres som jag också har velat ha efter att ha prövat hos Doddo och även ett lip butter från Korres. Helt galet!

Godmorgon! Gårdagen blev väldigt mysig! På eftermiddagen var med mamma i Sickla och shoppade lite smått. Jag hittade ett par jeans på JC som var nedsatta från 599 till 150. Lycka! Det blev även en BH från H&M och hårfärg. Sen begav jag mig direkt till Nea dit även Mirre kom lite senare. Vi lagade mat (en awesome fisksoppa som jag måste laga igen!), drack drinkar, asgarvade, tittade på Melodifestivalen och asgarvade lite mer. En finfin kväll helt enkelt. 

Godmorgon. Det känns som att tiden skrattar mig rakt i ansiktet. Dagarna har aldrig varit längre, tiden har aldrig gått långsammare. Och så kan jag inte sova! Jag lyckades somna runt tre i natt och vaknade igen vid sju och kunde inte somna om. Seeeeegt! Jag måste försöka hitta något att göra idag för jag håller på att bli galen. Ikväll ska jag hem till Nea i alla fall för melodifestivalsmys! Det ska bli asmysigt. 

Ha en mysig lördag! ♥

 

Godmorgon. Hur är det med er? Jag har inte mått så bra de senaste dagarna. I onsdags hade jag extrem huvudvärk som inte ville gå över. Igår hoppades jag på att den skulle försvinna så jag gick till jobbet ändå. Det gjorde den dock inte och tillslut hade jag så ont i huvudet så att jag mådde illa och var tvungen att gå hem. No fun. Dessutom visste jag ju inte hur jag skulle må idag så jag sa att jag inte kunde jobba idag heller. Det var nog ett bra beslut för huvudvärken är fortfarande inte borta. Igår var både mamma och Anton hemma också, men idag är det bara jag och Anton. Han har en hemskt hosta som gör att han inte sover på nätterna. Stackars liten. Jag sover inte heller bra, men jag vet inte varför. Det spelar ingen roll hur trött jag är, det går liksom inte. Jag ligger förmodligen och tänker alldeles för mycket. Jag kom på mig själv med att ligga och tänka på jobbet en natt för några kvällar sedan. Och när jag aktivt försökte att inte tänka på det så var det Ljungskile som ploppade upp i skallen. Konstigt, hehe. Det var länge sedan jag var så här glad som jag har varit den senaste veckan. Det sa mamma också. Men det är ju omöjligt att inte vara glad när man får så extremt fina sms som gör att jag går runt och ler precis hela tiden. Jag skuttar fasen runt här hemma, haha! Och jag längtar ihjäl mig till tisdag. Tiden måste gå fort nu!

Dagens planer är alltså att mysa med Anton. Jag ska försöka få honom att vilja titta på Björnbröder istället för att spela wii, hehe. Lycka till till mig! 

PUSS! ♥