Hej,
Jag måste säga att det var länge sedan jag blev så chockad, rädd och förvirrad på samma gång som jag blev imorse när jag vaknade. Jag vaknade av att det pep från larmet och skulle du gå upp och kolla vad som var felet. Då börjar det tjuta som in i helvete, och det var så högt så att jag inte kunde tänka. Jag var dessutom nyvaken så jag fattade inte alls vad som hände. Jag trodde ett tag att det var någon som hade tagit sig in i huset. Jag sprang till dörren men den var låst och det var ingen nyckel i dörren heller så jag kunde inte ta mig ut. Jag tryckte in det som jag trodde var koden jättemånga gånger men jag skakade så mycket att jag hela tiden tryckte på fel knappar. Jag ryckte i dörren för att komma ut och slippa det hemska tjutet som gjorde att jag inte kunde tänka rationellt. Tillslut lyckades jag få in rätt kod och det slutade tjuta. Det dunkade i hela mitt huvud och jag kunde knappt stå på benen för att dom skakade så mycket. Då ringer telefonen, så klart. Vårat larm är kopplat till någon larmcentral så jag får förklara att det var min kära bror som imorse glömde bort att jag var ledig idag och satte på larmet när han gick till skolan. Personen i andra änden frågade efter koden och lade sedan på. Då brast det för mig. Jag började gråta och ramlade ihop på golvet. Varför vet jag inte riktigt. Jag blev så chockad. Jag ska slå ihjäl min bror när han kommer hem. Nej, det ska jag inte men jag är jävligt förbannad på honom. Paniken som jag kände när jag inte kunna stänga av larmet och inte heller komma ut, jag var fast med tjutet som var på över 100 dB, den paniken var hemsk.
Nu har jag lugnat ner mig och kan se på saken om ett litet misstag från min bror. Nästa gång jag är hemma ska jag skriva en lapp och lämna nedanför hans säng så att han inte glömmer att han inte ska sätta på larmet.
Ha en bra dag! Jag skriver mer senare.

Ciao,
Carro