Godmorgon!

Idag är det lucia! Vad säger man då? Trevlig lucia? Haha, jag vet inte. Men ni fattar grejen. Jag gick upp lite innan sju för att titta på Luciatåget från Kungsholmens Kyrka på SVT. Det var ju Södra Latins Kammarkör som höll i det, tillsammans med Sanna Nielsen, Shirley Clamp, Sonja Aldén och Darin, och då var ju förstås Anna med! Kul att se henne på TV! Jag har en känsla av att det inte är sista gången, hon är så duktig!

Jag måste också berätta om vårat eget luciatåg som Minidrillarna, Tondrillarna och min egen kör Joyful Voices hade i Tyresö Kyrka igår. Det började bra, småttingarna gick och ställde sig på rätt ställe och vi sjöng de första sångerna. Helt plötsligt ser jag en flicka från Tondrillarna som står bredvid Doddo (jag stod bredvid Doddo på andra sidan) som börjar luta sig fram och sedan ramlar ner flera trappsteg, ner på stengolvet. Doddo fick tag på hennes ärm men hon föll ändå. Hon slog ena sidan av huvudet i golvet. Kan ni förstå vilken chock det var? Först trodde vi att hon "bara" hade svimmat, men jag fick höra lite senare av min körledare att det förmodligen var ett epilepsi-anfall. För det verkade konstigt att hon skulle svimma bara sådär i och med att vi inte hade levande ljus förutom i lucians krona. Men först så stod alla i körerna bara kvar där. Vi visste liksom inte vad vi skulle göra. Det kom ju förstås vuxna framspringande på en gång och det ringdes efter ambulans. Och det kom inte en vanlig liten ambulans, utan en hel jäkla helikopter! Sjukvårdarna, som var 4-5 st frågade henne lite allmänna frågor men sedan blev hon medvetslös igen. Det sista man såg var att hon blev i stoppad i en form av åkpåse och sedan upp på båren till helikoptern. Hennes mamma följde förstås med, men hennes lillasyster sjöng i Minidrillarna så hon blev ensam kvar. Hon såg helt förstörd ut, vilket är helt förståeligt! Det var någon annan förälder som skjutsade hem henne. Men så vi satt där i säkert 20-30 min och ville helst avbryta hela gudstjänsten. Eller jag ville det i alla fall. Som jag skrev för några dagar sedan så har jag fruktansvärt lätt för att börja gråta nu, och när vi stod/satt där kändes det som att jag skulle bryta ihop. Jag blev väl bara så chockad. Ungdomsledare kom från församlingshemmet med saft och pepparkakor till alla barnen, så att ingen annan skulle svimma förmodligen. Men när helikoptern hade åkt iväg var det bara att fortsätta luciatåget. Som tur var var det inte många sånger kvar.

Man kan väl säga att det helt klart var det mest dramatiska luciatåget jag har varit med om. Jag hoppas verkligen att lilltjejen är okej.

När det gäller min kör så tycker jag att det var trist att flera stycken inte kom, utan att höra av sig. Stackars Mirre blev sjuk, så hon kunde inte komma. Men hon hörde ju av sig! Vi väntade på flera stycken som aldrig kom.. Dålig stil!